År 2020 beslutas att Försvarsmakten ska växa. En satsning som innebär inköp av nya system, nyetablering av regementen och flottiljer och att krigsorganisationen ska öka från 60 till 100 tusen personer, fram till året 2030. Vad innebär Sveriges satsningar på försvaret och hur ser dagens, och morgondagens, utmaningar och hot egentligen ut?
Världen präglas i dag av global maktförskjutning och ökad militarisering i vårt geografiska närområde. Samtidigt skapar teknikutvecklingen möjligheter för stater att utveckla nya medel och metoder, med vilka de kan utöva makt eller påverka andra stater.
Utöver de direkta väpnade angrepp som vi nu ser i Europa, sker mängder av cyberattacker, diplomatiska påtryckningar och påverkanskampanjer. Detta gör den moderna hotbilden mycket komplex, eftersom den även innehåller aktiviteter som ligger under gränsen för vad vi traditionellt sett kallar väpnat angrepp. Krig och fred är inte längre ett binärt fenomen och med krigets nya karaktär kan det krävas att vi vidgar begreppen.
För går det att påstå att fred råder när ett land kontinuerligt utsätts för attacker som syftar till att underminera och destabilisera, även om attackerna ligger under gränsen för vad som traditionellt ses som väpnat angrepp? Hur skall vi förhålla oss till att händelserna inte ser ut som vi förväntar oss att krig och fred ser ut?
Försvaret av Sverige kommer att behandla en mängd frågor. Hur krigets nya karaktär ser ut, vad detta innebär för försvaret av Sverige och hur vi försvarar Sverige mot väpnat angrepp i dag. Men framför allt: hur ska Försvarsmakten utvecklas för att möta framtiden?