Göteborgs garnisons historia sträcker sig tillbaka till 1624, några år efter staden Göteborgs grundande, där bland annat vallgraven, Bastionen Carolus Rex och Otterhälleverken är de idag enda kvarvarande synliga delarna av fästningen Göteborgs tidiga försvarsverk. Under senare delen av 1600-talet tillkom även skansarna Kronan och Westgötha Lejon men också Kronhuset och Nya Älvsborg som ersatte det gamla Älvsborgs slott.
På 1620-talet infördes borgarbeväpning i staden och Göteborgs borgerskaps militärkårer bildades, ett förband som sedan verkade fram till 1793. År 1721 sattes även Garnisonsregementet i Göteborg upp som verkade i staden fram till 1801, då det uppgick i Göta artilleriregemente.
Befälet över Göteborgs garnison låg hos Överkommendanten som var lägst generalmajor. Staden hade även en kommendant, en titel som fortfarande används om Garnisonschefen i staden. Dagens regementschef för Älvsborgs amfibieregemente är tillika garnisonschef i Göteborg.
Själva Göteborgs garnisons historia kan sägas börja genom försvarsreformen 1901. Då frångick man de gamla mötesplatserna och påbörjade en kasernering av förbanden.
Benämningen garnison har använts inom Försvarsmakten under 1990-talet och framåt. Den innebär att flera förband har samlokaliserats för att åstadkomma ekonomiska besparingar inom Försvarsmakten.
Den 1 oktober 2021 återetablerades Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg genom en ceremoni där Kronprinsessan Victoria förklarade regementet återupprättat.
Sedan staden Göteborgs grundande 1621 har ett stort antal olika militära förband, ur samtliga försvarsgrenar, haft sin grundplacering till staden. Nedan följer, tillsammans med olika kasernetablissemang, ett urval av dessa:
Göteborgs fästning:
Älvsborgs regemente (stadsvakten), 1624-1889
Borgerskapets militärkår, 1624-1793
Svenska livregementet till fot, 1680-1709
Garnisonsregementet, 1721-1801
Göta artilleriregemente, 1794-1895
Mörners husarer/Kronprinsens husarer, 1810-1881
Nya varvet:
Skärgårdsflottan/galäreskadern, 1762-1823
Göteborgs örlogsdepå, 1917-1943
Göteborgs örlogsstation, 1943-1989
Göteborgseskadern, 1939-1951
Västkustens marindistrikt, 1928-1957
Marinkommando väst, 1957-1966
Västkustens örlogsbas, 1966-1980
Västkustens militärkommando, 1981-1986
Kvibergs kaserner:
Göta artilleriregemente, 1895-1962
Göta luftvärnskår/luftvärnsregemente, 1962-1995
Högsbo kaserner:
Göta luftvärnskår, 1942-1962
Säve depå:
Göta flygflottilj, 1940-1969
Marina helikopterförband, 1969-2006
Göta Älvsgatan/Käringberget:
Älvsborgs kustartilleridetachement, 1902-1915
Älvsborgs kustartillerikår, 1915-1926
Älvsborgs kustartilleriregemente, 1942-2000
Älvsborgs amfibieregemente, 2000-2005
Västkustens marinkommando, 1986-2000
Södra militärdistriktet, 2000-2005
Försvarsmedicincentrum, 2005-
Älvsborgs amfibieregemente, 2021-
Återetablering
I samband med att Amf 4, etablerades 2021-10-01 övertogs ansvar, uppgifter och personal från såväl Försvarsmedicincentrum som Amfibieregementet i Stockholm. Något som i praktiken inneburit att det nya regementet redan från dag ett kommer att innefattade över sexhundra medarbetare och ca 300 värnpliktiga. Amf 4 hade i samband med etableringen en stabil grund att bygga och utveckla vidare på under hela försvarsbeslutsperioden. I slutändan kommer Amf 4 bli ett regemente med flera krigsförband än det i Stockholm med en rad olika kompetenser och förmågor som bidrar till försvaret av västkusten.
Med ytterligare ett amfibieregemente i Göteborg ökar vi inte bara vår förmåga att verka i flera riktningar samtidigt utan också vår förmåga att permanent skydda viktig infrastruktur längs med hela Sveriges kust. Infrastruktur vars funktion är minst lika avgörande för Sverige såväl nu som vid kris eller krig.
Nutid
Amfibieförbanden verkar där land möter hav och utgör en viktig länk mellan armé- och marinstridskrafterna. Med hjälp av små enheter, snabbgående båtar, minor, robotar och granatkastare utgör de Försvarsmaktens främsta resurs i försvaret av Sveriges många kustnära skärgårdsområden.
Älvsborgs amfibieregemente är, tillsammansmed Stockholms amfibieregemente, en del av marinen vars operationsområde utgörs av kustnära zoner, floddeltan, skärgård, inlopp, farleder och hamnar. Med förmågan att operera i och under vattenytan, på land och i luften en unik förmåga och viktig länk mellan arme- och marinstridskrafterna.
Som sista marina utpost i försvaret av landets långa kust och många komplexa skärgårdsområden är förbandens huvudsakliga uppgift att med hjälp av bland annat minor, robotar och granatkastare från kobbar och skär förhindra en motståndare från att nå och få fäste på land.
Älvsborgs amfibieregementes krigsförband
Femte amfibiebataljonen
Amfibiebataljonerna är idag några av Försvarsmaktens modernaste och slagkraftigaste manöverbataljoner. Femte amfibiebataljonen är ett flexibelt utvecklat förband som främst verkar i kustnära zoner, floddelta- och hamnområden. Förbandet har även förmåga att när som helst kunna verka och lösa uppgifter i andra typer av miljöer, som till exempel i ökenområden. Bataljonen har stor eldkraft, god uthållighet och stor rörlighet med bland annat robotsystem och granatkastare, väl fungerande underhållsfunktioner, snabbgående stridsbåtar och lätta trossbåtar. Förbandet uppträder med fördel snabbt, dolt och i mindre enheter.
Läs mer om femte amfibiebataljonen
17:e bevakningsbåtkompaniet
Ett fristående krigsförband som tillhör Älvsborgs amfibieregemente. Kompaniet är direkt underställt marintaktisk chef. Krigsförbandet är en aktiv del i amfibiesystemet och marinen som helhet. Kompaniets huvudsakliga uppgifter är strid på och under ytan, sjötrafikkontroll och hamnsäkerhet. Bevakningsbåtkompaniet har unika förmågor för marinen; inomskärs ubåtsjakt med bevakningsbåtar, minstrid med kontrollerbara minor och bordning.
Läs mer om 17:e bevakningsbåtkompaniet
132:a säkerhetskompani sjö
Kompaniet är en del av 13:e säkerhetsbataljon och bidrar till bataljonens förmåga att lösa uppgifter i skärgård, inlopp, farleder och hamnar. Kompaniet löser därutöver uppgifter i hela landet. Man verkar med små patruller över stora ytor för att tidigt upptäcka och motverka säkerhetshotande verksamhet såsom sabotage, främmande underrättelseverksamhet, kriminalitet, subversion och terrorism.
Läs mer om 132:a säkerhetskompani sjö
Utbildningsbataljonen
Utbildningsbataljonens huvuduppgift är att utbilda värnpliktiga till krigsförbanden som finns inom Göteborgs garnison; femte amfibiebataljonen, 17:e bevakningsbåtkompaniet, 132:a säkerhetskompani sjö och sjukhusbataljonen (tillhör Försvarsmedicincentrum).
Bataljonen fungerar som en ”instegsorganisation” för samtliga nyligen utexaminerade officerare. Den principen är mycket framgångsrik eftersom nyblivna kollegor tidigt får omsätta sina kunskaper inom ledarskap och utbildning i praktiken.
Läs mer om utbildningsbataljonen