Regementet i Stockholm

När Gustav Vasa valts till Sveriges konung och kriget mot Danmark avslutats följde soldaterna kungen till Stockholm och inkvarterades på Stockholms slott. När styrkan efter hand utökades fick man söka boende för soldaterna ute i staden. Denna form av förläggning kallades för borgläger och innebar att soldaterna bodde hemma hos stadens borgerskap. Till borgläger hörde inte bara husrum utan även mat, en betydande börda för Stockholms invånare.

Kring 1600-talets början infördes möjligheten att istället för inkvartering i borgarens hus, lämna kontant ersättning. Även detta var betungande och förorsakade många tvister inte minst därför att många av gardisterna efter hand blev gifta och bildade familj.

Under senare delen av 1700-talet började man se över möjligheterna att på samma sätt som i flera andra länder ordna förläggning i särskilda kaserner. För Livgardet till fot dröjde det dock ända till 1803 innan frågan om kasern löste sig. Valet föll på Fredrikshovs slott på norra Djurgården.

Fredrikshov slott när det var Livgardet till fots kasern, av Fritz von Dardel. Foto: Åke Öhrström/Försvarsmakten

Fredrikshovs slott hade tidigare använts både som bostad till kungens älskarinna och senare som änkesäte för drottning Lovisa Ulrika. Under senare delen av 1700-talet användes slottet som fängelse och förråd men började efter hand att förfalla. När Livgardet 1803 övertog anläggningen anpassades den så gott det gick till användning som kasern. Men som förläggning var utrymmena trånga och ohygieniska och de sanitära förhållandena undermåliga. Att kasernen även skulle inrymma de gifta gardisternas familjer gjorde inte saken bättre.

Norr om det ursprungliga slottet byggdes därför åren 1878–1888 helt nya kaserner med front mot Linnégatan. Stora delar av det gamla slottet revs. I dag återstår endast yttre delen av flygelbyggnaden och en fristående byggnad.

Kasernvakten vid Linnégatkasernen. Foto: Armémuseum.

De nya kasernerna vid Linnégatan var mycket moderna för sin tid. Logement med enkelsängar och centraluppvärmning. På 1900-talet skedde ytterligare förbättringar av framför allt de sanitära förhållandena. Elektrisk belysning installerades istället för gasljus. För att klara förläggningsbehovet när den allmänna värnplikten infördes byggdes kasernbyggnaderna på med ännu en våning.

Ulriksdalskasernerna 1962, besök av The Argyll and Sutherland Highlanders & The Royal Scots Grays. Foto: ur Billy Thams album, privat ägo.

Liksom under Fredrikshovstiden hade regementet nära till sitt övningsområde, Ladugårdsgärdet. Men vapen- och taktikutvecklingen visade efter hand att området var för litet. Redan 1905 anskaffades därför ett nytt övningsområde norr om Stockholm, Järvafältet.

Marscherade genom staden

Ett uppskattat inslag i Stockholms gatubild var de måndagar då regementet med musikkåren i spetsen marscherade ut till en veckas övningar på Järvafältet. När truppen återvände på fredagarna mötte musikkåren upp vid Roslagstull och ledde återmarschen till kasernerna vid Linnégatan.

Det var emellertid inte en rationell lösning med tur- och returmarscherna till Järvafältet. Efter andra världskrigets och beredskapstidens slut fick regementet därför 1946 flytta ut till Solna och nya kaserner i Ulriksdal. De stora kasernerna ersattes med kompanihus  inplacerade i den omgivande terrängen.

Men även Järvafältet blev en parentes. Området behövdes för bostadsbyggande. Än en gång fick regementet flytta. Denna gång till Kungsängen i Upplands Bro kommun, cirka tre mil från centrala Stockholm. Ett helt nytt område inköptes av Kronan och ett nytt kasernetablissemang med tillhörande förråd och verkstäder byggdes vid 1700-talsherrgården Granhammar. Inflyttningen skedde 1970.

Livgardet till häst i Hagaparken

Livgardet till Häst däremot fick kaserner långt innan Livgardet till fot. Inledningsvis inkvarterades ryttarna i koppartälten i Hagaparken, där det fanns både logement och stallar. Men 1772 flyttade man till kaserner på Hantverkargatan 45. Senare byggdes nya kaserner, som idag är Historiska museet.

I slutet av 1800-talet gick flytten till det toppmoderna och då nybyggda Kavallerikasern på Lidingövägen i Stockholm. Det sägs att officerarna var mycket upprörda när de flyttade in, då de ansåg att de blev "utslängda på landet", långt ifrån stadskärnan. Här finns delar av Livgardet kvar än idag.

Livregementets dragoner, den andra halvan av Livgardets kavalleriursprung, förlades i kaserner vid Gärdet i Stockholm. Kanslihuset inhyser idag den Kinesiska ambassaden och kvarvarande stallbyggnader det Tekniska museet och Polismuseet.

Regementets egen kyrka

 1891 påbörjades byggandet av en egen kyrka för regementets anställda. Den andliga själavården i försvaret hade en viktig roll och pengainsamlingen hade pågått från och till i över hundra år.

Regementets egen personal gjorde stora delar av murningsarbetena och trädekorationerna gjordes av värnpliktiga. 1892 stod regementets alldeles egna kyrka till slut färdig.

Vid en första anblick och med ett ovant öga så ser kyrkan med dess inredning ut som kyrkor gör mest. Vid ett närmare betraktande framstår kyrkan som mycket annorlunda. I kyrkan finns heraldiska vapen och namnchiffer för kungar, bilder ur regementets historia och de zodiactecken som alltjämt används som kompanimärken på dagens fältuniformer.

Men glädjen över den nya kyrkan blev inte långvarig. Redan 1925 togs ett regeringsbeslut. Tjänsten som regementspastor drogs in och därmed stod kyrkan oanvänd under ett helt decennium och förföll innan den togs över av Oscars församling.

Idag är det alltjämt populärt bland regementets personal att gifta sig, döpa sina barn och förrätta begravningar i allas vår Gustaf Adolfskyrka.