Förvalta och ge F 7:s värnpliktiga en meningsfull fritid när de inte är i militär tjänst. Det är Mia Perssons huvudsakliga uppgift som soldathemsföreståndare.
Sedan fyra och ett halvt år tillbaka har hon varit verksam i soldathemmet på flottiljen och är inne på sin femte kull med värnpliktiga.
– Jag tror att de värnpliktiga känner att de kan vara sig själva när de är här i soldathemmet och med mig, säger hon.
En efter en ramlar de in i soldathemmet. De värnpliktiga har lunch och passar på att ta en fika som Mia har dukat upp inne i soldathemmet. De sätter sig avslappnat i soffan, tar en tugga av bullen och pratar om förmiddagens verksamhet.
Den lilla röda stugan är som ett vardagsrum för dem berättar Mia. Här kan de ”ta av sig kängorna” och ta en paus från den militära vardagen.
- De värnpliktiga har förstatjing och jag tycker att soldathemmet ska vara för dem. Springer det in och ut andra människor så är jag rädd att de inte känner att det är deras stuga, säger Mia innan hon hälsar på ytterligare en grupp värnpliktiga som kommer in för att ta fika.
Mia anordnar både lunchfika och kvällsaktiviteter för de värnpliktiga. På tisdagar är övrig personal på flottiljen välkommen på fika.
Under kvällsaktiviteterna kan de värnpliktiga bland annat få delta på musikquiz, pyssla eller spela sällskapsspel.
- Det är väldigt blandat kan man säga, men de får gärna önska vad de vill hitta på för aktivitet. Det behöver inte vara så storslaget för oftast så vill de bara hänga här och ta det lugnt. Landa i soffan, prata om livet och fika, säger Mia.
Hon åker också ut och hälsar på när de värnpliktiga är ute i fält. Då bjuder hon på fika, pratar med dem och ser så de mår bra. Vistelsen är både uppskattad av de värnpliktiga och deras befäl.
- Jag brukar alltid ha med mig en egen lite låda med fika som är till befälen, och det uppskattas mycket. Jag vill ha en god relation och dialog med dem också. GU är mina närmaste kollegor, så det är viktigt att vi har en god relation och att de tycker om det arbete jag gör med deras värnpliktig, säger hon.
En av Mias utmaningar som soldathemsföreståndare är att stugan hon huserar i är för liten. I år har F 7 cirka 180 värnpliktiga och alla får inte plats att sitta ner och koppla av i soldathemmet. Det märks av under den pågående lunchfikan. Flera värnpliktiga får inte plats i sofforna och får stå upp och fika eller väljer att sätta sig ute på altanen.
- Utbyggnad av stugan verkar inte bli av och det är tråkigt. Så när vi kör musikquiz till exempel så är vi inne i matsalen istället så alla får plats. Jag får helt enkelt trolla lite, berättar Mia.
Trots att hon är ensam på sin post som soldathemsföreståndare med många värnpliktiga så känner hon sig aldrig ensam. Soldathemstyrelsen och andra på flottiljen stöttar henne som bollplank, vid aktiviteter och annat.
-Skulle jag till exempel vara sjuk en tisdag när soldathemmet anordnar flottiljfika för alla här på F 7 så vet jag att det finns personer som ställer upp och hjälper till, säger hon.
Det bästa med rollen som soldathemsföreståndare, menar Mia, är relationen med de värnpliktiga. Vid frågan om vilken betydelse hon tror hon har för de värnpliktiga svarar hon:
- Jag tror att de känner att de kan vara sig själva när de är här i soldathemmet och med mig. Både i min verksamhet och runt mig som soldathemsföreståndare. Att de kan andas ut lite och att jag har den betydelsen att de får vara lite ”vanliga”, liksom släppa det militära för en stund. Sen också att de känner att jag är en glad och positiv människa som kan hjälpa dem att må lite bättre.