Cyberförsvar ingår som en integrerad del i det militära försvaret och utgör en militärstrategisk resurs. Cyberförsvaret har förmåga att genomföra offensiva och defensiva cyberoperationer samt att upptäcka, identifiera och avvärja hot från de mest kvalificerade aktörerna. Effekterna av en cyberattack kan få lika stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner som ett konventionellt väpnat angrepp.
Försvarsmaktens domänkoncept innehåller fem domäner, där varje domän är ett tekniskt avgränsat område där strid mellan militära styrkor kan bedrivas. Dessa domäner är mark-, sjö-, luft-, rymd-, och cyberdomänen.
Cyberdomänen består av digitala informationssystem och elektroniska kommunikationstjänster samt de data som lagras i, bearbetas med, eller förmedlas genom dessa system och tjänster. I domänen ingår bland annat ledningsstödsystem, stridslednings- och verkanssystem, intranät, styr- och reglersystem, telekommunikationssystem, de uppkopplade sakernas internet, inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster samt internet i sin helhet.
Försvarsmakten är den myndighet som ska verka inom alla delar av cyberoperationer samt dimensionerat mot de högre konfliktnivåerna. Stöd från övriga berörda myndigheter är nödvändigt. I fredstid kan Försvarsmaktens cyberförsvarsresurser användas för att stödja samhället under kriser eller andra allvarliga händelser.
Cyberförsvaret leds och utvecklas av chef på militärstrategisk nivå med stöd av en cyberförsvarsledning. Cyberförsvarsförband leds av cyberförsvarsledning, de är stående krigsförband med hög tillgänglighet och genomför såväl defensiva som offensiva operationer. Cyberförsvarsförbanden tillför handlingsalternativ för den, militärstrategiska och operativa nivån, vilka ligger utanför de reguljära förbandens förmågor.
Cyberförsvarets interoperabilitet
Cyberförsvarets interoperabilitet inom Nato och dess allierade
är av avgörande betydelse för Sveriges säkerhet och förmåga att hantera cyberhot på en global nivå. Interoperabilitet innebär att Försvarsmaktens cyberförsvarssystem och -protokoll är kompatibla och kan samverka effektivt med de system som används inom Nato och dess medlemsländer. Detta inkluderar gemensamma standarder för kommunikation, säkerhetsprotokoll och gemensamma övningar.
För att uppnå och upprätthålla denna interoperabilitet deltar Sverige aktivt i olika Nato-övningar och samarbetar nära med Nato:s Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn (CCDCOE). Genom dessa samarbeten och övningar kan Sverige dela kunskap och erfarenheter, samt dra nytta av den expertis som finns inom Nato och dess medlemsländer. Dessutom innebär interoperabilitet att Sverige kan bidra med sin egen expertis och resurser i gemensamma försvarsinsatser, vilket stärker det kollektiva försvaret mot cyberhot.
Ett konkret exempel på denna interoperabilitet är deltagandet i övningar som Cyber Coalition och Locked Shields, där olika scenarier utspelas för att testa och förbättra förmågan att hantera komplexa cyberattacker. Genom att delta i sådana övningar får svenska cyberförsvarsaktörer möjlighet att samarbeta direkt med sina motsvarigheter i Nato-länder, vilket förbättrar samordningen och effektiviteten i gemensamma
insatser.
Försvarsmaktens cyberförsvarssystem
Inom Försvarsmakten är cyberförsvar integrerat i alla försvarsgrenar – armén, flottan och flygvapnet – samt i stridskrafterna. Varje försvarsgren har specifika behov och utmaningar när det gäller cyberförsvar, och det krävs en anpassad strategi för att hantera dessa.
Armén
För armén innebär cyberförsvar att skydda kommunikations- och informationssystem som används på slagfältet. Det inkluderar allt från taktiska radiosystem till avancerade ledningsstödsystem som används för att koordinera trupper och resurser. Armén måste också kunna genomföra cyberoperationer för att störa eller förhindra fiendens kommunikation och informationsflöde.
Marinen
Inom marinen är cyberförsvar avgörande för att skydda fartygens navigations- och vapensystem samt deras kommunikationsnätverk. Moderna krigsfartyg är starkt beroende av digitala system för att fungera effektivt, och en cyberattack kan allvarligt skada deras operativa kapacitet. Därför måste marinen ha robusta skyddsåtgärder och förmågan att snabbt upptäcka och motverka cyberhot.
Flygvapnet
För Flygvapnet är det viktigaste att de flygande plattformarna kan komma i luften, att de kan ledas och att de kan leverera operativ effekt. På samma sätt som vi skyddar och försvarar våra flygbaser, så måste vi skydda och försvara våra digitala system och telekommunikationstjänster, vilket är en förutsättning för att kunna lösa tilldelade uppgifter.
Sammanfattning
Cyberförsvaret i Sverige är en kritisk komponent i landets militära strategi och säkerhet. Genom att säkerställa interoperabilitet med Nato och dess medlemsländer samt genom att integrera cyberförsvar i alla försvarsgrenar och stridskrafter, stärker Sverige sin förmåga att hantera och avvärja avancerade cyberhot. Samarbete, utbildning och ständiga förbättringar är nyckeln till att upprätthålla ett effektivt och anpassningsbart cyberförsvar.
CYBERFÖRSVAR – EN DEL I TOTALFÖRSVARET
Vår nationella säkerhet vilar i allt högre utsträckning på digitala grunder. Sektorer som energi- och vattenförsörjning, transporter, sjukvård och livsmedelsförsörjning digitaliseras och deras olika industriella informations- och styrsystem blir en del av cyberdomänen.
Försvarsmakten har en ledande roll i Sveriges cyberförsvar och ansvarar för Sveriges offensiva cyberförsvarsförmåga. Samarbetet med andra myndigheter, internationella samverkanspartner och civila aktörer är väsentligt för att kunna hantera den komplexa operationsmiljön och dess höga grad av uppkoppling.
En förutsättning för ett starkt cyberförsvar är att samtliga aktörer inom totalförsvaret har en god informations- och cybersäkerhet. Detta inkluderar våra stridskrafter, som över tid behöver säkerställa tillräckligt skydd av egna system och funktioner för att förhindra att motståndaren genom cyberdomänen påverkar den övriga krigföringsförmågan.
Försvarsmakten är en av myndigheterna som är en del av Nationellt Cybersäkerhetscenter, NCSC. NCSC är en nationell plattform för privat-offentlig samverkan på cybersäkerhetsområdet. Genom ett samordnat agerande, informationsdelning och kunskapsöverföring mellan ingående myndigheter bidrar NCSC till en samlad och stärkt förmåga att möta cyberhoten i cyberdomänen.
VILL DU BLI EN DEL AV CYBERFÖRSVARET?
Försvarsmakten förstärker sin förmåga inom cyberförsvar och behöver bli fler och det finns olika vägar in i cyberförsvaret.
Här arbetar en blandning av civila och militärer med olika kompetenser, bakgrund och arbetsuppgifter. Det finns experter inom incidenthantering, penetrationstestning, it-forensik, analytiker inom olika områden och nivåer och operatörer inom offensiva eller defensiva dator- och nätverksoperationer. Det finns också chefer på olika nivåer, civila såväl som officerare.
Sedan 2020 finns den värnpliktiga Cybersoldatutbildningen och sedan 2023 finns också en specialistofficersutbildning med inriktning cyberförsvar. Kompetensutveckling inom området är grunden för att skapa ett starkt cyberförsvar. Försvarsmakten är en partner till KTH genom Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet (CDIS) Där det finna en möjlighet att som civil eller militär att bli en doktorand vid CDIS och genomföra forskarutbildning inom cyberförsvar eller cybersäkerhet. CDIS är även en del i utvecklingen av Cyber Campus Sweden.
Hit skickar du din intresseanmälan
Om du har kvalifikationer som skulle passa för en tjänst inom cyberförsvarsområdet, kan du mejla din intresseanmälan till oss. Den ska bestå av ett personligt brev och CV till cyberintresse@mil.se.