Säkerhetsläget i närområdet

Den allvarliga säkerhetspolitiska situationen vi har befunnit oss i en längre tid har nu dessvärre förvärrats ytterligare. Just nu ser vi inga oroväckande rörelser längs våra gränser, men ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. De samlade åtgärderna från EU och Nato mot det ryska agerandet kommer att leda till motreaktioner och vi behöver vara beredda på olika händelseutvecklingar.

Myndigheten följer utvecklingen mycket noga och bevakar Sveriges territorium och närliggande områden dygnet runt. Försvarsmakten har en tydlig bild av läget och vad som sker i närområdet. Vi har också en god bild över de olika nationernas kapacitet i östersjöområdet.

I dag måste Försvarsmakten kunna förstå, förutse, avhålla och möta – samtidigt. Det är det som kallas ett aktivt försvar. Det aktiva försvaret bygger på att Försvarsmakten konstant har en lägesuppdatering. Försvarsmakten analyserar vad som sker, är aktiva, proaktiva och vidtar åtgärder. Ytterst vill Försvarsmakten att det aktiva försvaret är krigsavhållande. Om det inte lyckas, görs beredskapsanpassningar utifrån de förutsättningar som finns. Försvarsmakten är redo att agera om det behövs.

Det är svårt att säga just nu, eftersom osäkerheten i händelseutvecklingen är stor. På kort sikt kan det för gemene man betyda högre priser på vissa varor. På längre sikt är utvecklingen inte bra för mindre länder eftersom den ytterst handlar om staters rätt till självbestämmande.

Vi förstår att det finns en oro och vi kan heller inte skönmåla situationen. Svenska folket bör vara förberedda på olika händelseutvecklingar. Det kan vara bra att kolla var närmaste skyddsrum ligger och se över förberedelserna hemma. En annan viktig sak är att vara källkritisk i det här läget. Att inte sprida information som du inte vet är sann, eller som du inte vet vem som ligger bakom och vem som tjänar på att den sprids.

Försvarsmakten omfördelar militära resurser och förstärker sin närvaro på flera olika platser i Sverige, bland annat på Gotland. Försvarsmakten kommer inte att kunna ge detaljerad information kring vilka åtgärder det rör sig om, då informationen omfattas av sekretess. Myndigheten vill samtidigt vara tydlig med att omfördelningen av Försvarsmaktens resurser inte handlar om en höjd beredskap eller en ökad hotbild mot Sverige.

Förstärkningen syftar främst till att förbättra våra möjligheter till att inhämta information och att kunna agera snabbt om utvecklingen skulle gå i annan riktning. Säkerhetsläget i Sveriges närområde har försämras de senaste åren. Försvarsmaktens bedömning är att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt låg. Samtidigt har både Ryssland och väst ökat den militära aktiviteten i närområdet.

Vi tillämpar ett aktivt försvar och använder våra förmågor och resurser där de behövs. Försvarsmakten gör kontinuerliga bedömningar och vidtar de åtgärder som behövs utifrån aktuell lägesbild. De förflyttningar som görs sker inom Försvarsmaktens ordinarie verksamhet och mandat.

Arktis har i och med klimatförändringarna under senare år börjat bli alltmer intressant. De smältande isarna gör att helt nya handelsvägar öppnar sig, och det är många aktörer som vill dra nytta av detta.

Detta medför även att Arktis nu är ett högintressant militärt område.

En stor del av Sveriges yta är en del av det område som kallas Arktis. Sverige är med i Arktiska rådet vars ambition och syfte är att verka för en fredlig utveckling i området, och för att begränsa militariseringen av Arktis.

Naturligtvis är även klimat- och miljöfrågorna viktiga.

Försvarsmakten har enheter som är tränade i att verka i det hårda arktiska klimatet och området, med extrema väderförhållanden, långa avstånd och svag infrastruktur. Just nu är det arméns jägarbataljon i Arvidsjaur som är specialiserade på denna miljö, men 2030 kommer det att finnas ytterligare två norrlandsjägarbataljoner och Norrlands jägarregemente, K 4, återinrättas för att stärka den arktiska förmågan.

Området är av geostrategiskt intresse för både Nato och Ryssland, och för Sverige och Finland. Ryssland har 50 procent av den arktiska landmassan och vill kunna försvara sig. Den ryska norra marinen är förlagd till Murmansk, till exempel.

Vid en konflikt med Nato kommer Ryssland att vilja försvara sig, och samtidigt förhindra att amerikanska förstärkningar kommer fram till området.

Vid en väpnad konflikt i Arktis skulle Sverige sannolikt påverkas eftersom vi är geostrategiskt sammanlänkade. Vi måste utgå från att Sverige skulle påverkas och ha beredskap för det.

Sverige arbetar med att bygga upp ett nätverk av olika bi- och multilaterala avtal som syftar till att stärka stabiliteten i området. För militära frågor i Arktis deltar Försvarsmakten i Arctic Security Forces Roundtable (ASFR), ett forum som grundades 2010 av Norge och USA. Detta forum arbetar för regional förståelse och samarbete mellan de militära styrkor som är verksamma i Arktis.