Sverige i Nato

Sveriges riksdag har beslutat om svenskt medlemskap i Nato på grund av ett försämrat säkerhetsläge i vår omvärld. Rysslands storskaliga invasion av Ukraina är ett hot mot den europeiska säkerhetsordningen. I denna nya situation är ensam inte stark och Sverige har valt att gå in i en allians med likasinnade länder.

Sverige är med i Nato för att omvärldsläget är mer osäkert. Rysslands krig i Ukraina är den starkast bidragande orsaken till beslutet. Natomedlemskapet är ett sätt att både försöka förhindra att det som nu händer Ukraina händer oss. Vår huvuduppgift är att stärka säkerheten i vårt närområde.

Nej. Bedömningen som riksdagen, regeringen och Försvarsmakten gör är att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige minskat tack vare Natos avskräckande effekt. Dessutom minskar risken för ett väpnat angrepp även mot andra Natoländer eftersom Nato blir ännu starkare med Sverige som medlem.

Ytterst innebär det att vi i händelse av krig kan få militär hjälp från 31 andra länder och att vi på motsvarande sätt ska kunna hjälpa våra allierade. Ett Natomedlemskap innebär också att vi är med i Natos försvarsplanering och övningar samt att vi bidrar till Natos stående förband. Sverige och Försvarsmakten har under lång tid bidragit till Nato på många olika sätt, men tre saker har saknats: säkerhetsgarantier, inflytande och att vi är en del av den gemensamma försvarsplaneringen. Detta får vi nu.

Ungefär 200 svenska befattningar tillsätts i Nato över en period på sju år. Det handlar framförallt om olika typer av stabsbefattningar – för både specialister och generalister – i Natos kommandostruktur. Sverige bemannar befattningarna med både militär och civil personal.

Det finns inga beslut om att upprätta permanenta Natobaser i Sverige. Sverige ansvarar nu för att vi kan ta emot och ge stöd till övriga Natoländer. Försvarsmakten har i uppdrag att tillsammans med Nato förbereda framtida gemensamma operationer. Förberedelserna består bland annat av att kunna ta emot andra länders personal och materiel tillfälligt på svensk mark.

Ja. Medlemskapet i Nato innebär en stor förändring i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Vi går från att ha ett nära partnerskap till att nu ha 31 länder som våra allierade. Det innebär att vi kommer vara en del av Natos försvarsplanering. Försvaret av Sverige kommer fortfarande vara Försvarsmaktens huvuduppgift, men man kan säga att försvaret av Sverige nu ingår i ett större sammanhang.

Som Natomedlem följer Sverige det åtagande som Natoländerna gjort sedan 2014, och avsätta två procent av BNP till försvaret. Minst 20 procent av försvarsbudgeten ska gå till materielinvesteringar. Dessutom bidrar vi till Natos civila och militära budget, vilket för Sveriges del är cirka 50 miljoner euro per år.

Ja, enligt Natos artikel 5 är Sverige skyldigt att betrakta ett väpnat angrepp på ett annat Natoland som ett angrepp även på Sverige. Men, alla medlemsländer måste vara överens om att artikel 5 ska aktiveras. Sverige har en av 32 avgörande röster, då alla medlemmar måste vara överens.