– Vill man ha yrket soldat är det här det ultimata stället att vara på. Du får de absolut främsta förutsättningarna och den bästa utrustningen man kan hitta. Det säger Thomas, som är en av veteranerna inom specialförbanden. Han har jobbat där i närmare tio år, nu i särskilda inhämtningsgruppen, SIG, och deltagit i skarpa stridssituationer runt om i världen.
Han understryker att det visserligen är ett udda men ändå riktigt jobb man ger sig in i och inget äventyr. Det är riskfyllt emellanåt, men å andra sidan har de väldigt bra skyddsutrustning som hjälmar och skyddsvästar och en sjukvård som anses vara otroligt bra. Den allra främsta tryggheten är att kollegerna är duktiga och välutbildade.
– Vi tränar ju så realistiskt det bara går, train as you fight, och efter de strider jag varit med om, bland annat i Kongo, vet jag att vi har metoder och stridstekniker som fungerar, säger löjtnant Thomas.
Soldat med specialistkompetens
När man utbildas till operatör inom specialförbanden, sätts man in i en grupp där var och en har sin specialitet. Det kan exempelvis vara prickskytt, sjukvårdare, sprängmedelsexpert, signalist eller flygunderstöd. I vissa fall kan man till och med ha två specialområden.
Operatörerna måste ha en bredare bas än vanliga soldater, de ska kunna hantera alla typer av vapen, köra fordon och hoppa fallskärm. Man blir helt enkelt en duktig generalist med ett specialområde där man är exceptionellt skicklig.
– Det är just det som motiverar; att man vill bli så duktig som möjligt. Det är också en skyldighet man har gentemot de man jobbar med, säger löjtnant Anna. Hon jobbade på ett regemente med att utbilda andra, men efter att ha varit på utlandsinsats bestämde hon sig
för att vara ”riktig” soldat på heltid, sökte till specialförbanden och kom in.
– Tidigare instruerade jag andra. Nu blir jag utbildad och jag tränar mig själv, i min egen befattning.
En vanlig dag på jobbet
En normal dag i specialförbanden börjar oftast med färdighetsträning, det vill säga springa, träna i gymmet, skjuta eller simma. Sedan är det dags för övning, att man går in i ett helt stridsscenario eller övar något specifikt moment. Allting går ut på att upprätthålla sina kunskaper och färdigheter.
– Det är ett väldigt varierat jobb. Träning ägnar vi oss åt hela tiden. Sedan blir det kanske uppdrag utomlands någon eller ett par månader, plus ett antal korta uppdrag under ett år. Detta genererar en hel del ledig tid, som vi kan ta ut i sjok flera veckor efter varandra, då man kan åka iväg med familjen. Det säger löjtnant Fredrik, som ingår i särskilda skyddsgruppen, SSG, en grupp inriktad på strid. Han sökte sig hit direkt efter värnplikten och fick först genomgå en anpassad officersutbildning och bli reservare, innan han påbörjade specialförbandens utbildning. Det är alltså inget krav att vara officer när man söker.
Att det skulle vara någon machokultur inom SF tar Fredrik starkt avstånd från. Han menar att man absolut inte behöver vara någon supermänniska för att passa in.
– Visst är det en förutsättning att vara vältränad, men man måste inte vara extremt stark eller snabb, det är det mentala som sätter gränserna. Envishet räcker långt även om man inte är bäst, säger Fredrik. På frågan om hur han hanterar hemlighetsmakeriet kring allt som rör jobbet svarar han att det kändes jobbigt i början, men att man hittar sina vägar att hantera det.
– Jag undviker kanske att tala jobb med civila vänner. Men det är egentligen inget problem eftersom mina allra bästa vänner också är de jag jobbar med.
Fredrik har jobbat inom SF i åtta år och vill fortsätta så länge han kan. I dag är han 32 år.
– Det är som att vara elitidrottare. Man kör på så länge motivationen finns och kroppen är hel. När åldern väl tar ut sin rätt är han beredd att jobba inom staben eller på utbildningssidan inom förbandet.
Två blir en
Det som övriga Försvarsmakten normalt ser av specialförbanden är framförallt personskyddsinsatser. Operatörerna får ofta på kort varsel rycka in som livvakter åt ÖB och andra högre chefer i Försvarsmakten när de besöker ett insatsområde. Även större strids- eller underrättelseoperationer kan dyka upp med kort varsel, men nya insatser kommer först efter en förfrågan från FN eller EU som måste sanktioneras på politisk nivå. Med bara några dagars varsel ska då specialförbanden kunna sättas in i princip var som helst i världen.
Under 2011 kommer särskilda inhämtningsgruppen och särskilda skyddsgruppen slås samman till en gemensam enhet under namnet SOG, särskilda operationsgruppen.
– Tankarna på att slå ihop specialförbanden har funnit i många år. Det finns stora likheter mellan förbanden och utbildningarna och vid en skarp uppgift är det ofta ändå en mix av de båda förbanden, säger den tillträdande chefen för SOG.
Specialförbanden är nu mer engagerade än vad de någonsin varit tidigare. De genomför nu också en rekryteringskampanj för att kunna fylla den nya kostymen.
– Ingen annanstans i Försvarsmakten får du se och uppleva så mycket, allt från att hoppa ut på 10 000 meter med syrgasmask, dyka upp på en varm strand i Afrika, eller i kostym utgöra personskydd åt utrikesministern, säger chefen SOG.
Specialförbanden ska verka i alla typer av miljöer inom en radie på 600 mil från EU, i varma eller iskalla vatten, i öken, djungel och i stadsmiljö.
– Samtidigt ska man komma ihåg att det är ett yrke, där man i alla aspekter måste kunna fungera normalt. Vi vill ju ha kvar våra anställda inom organisationen och därför planerar vi arbetet så att även ett familjeliv ska fungera, säger chefen SOG.
*Av säkerhetsskäl är namnen på operatörerna
fingerade.