Chefen för Ledningsstaben, generallöjtnant Jan Salestrand, tycker att Riksrevisionen drar alltför långtgående slutsatser när de ifrågasätter om Nordic Battlegroup 2008, NBG 08, hade förmåga att kunna lösa uppgifter i den allra svåraste konfliktnivån. Att styrkan inte skulle ha klarat av att skilja på stridande parter.
– Först efter att en styrka varit insatt kan man med säkerhet veta om den klarade sina uppgifter eller inte. Allt annat är bedömningar som från mitt perspektiv är svåra att värdera. Min tydliga uppfattning är dock, att NBG var väl förberedd och hade goda förutsättningar att lösa sina uppgifter om den hade blivit insatt.
NBG 08 är till dags dato fortfarande den enda EU-styrka som i sin helhet med deltagare från alla länder och alla ingående förmågor som praktiskt prövats i övning enligt EU:s scenarios.
– Detta gjordes genom en komplex och realistisk slutövning. I denna övning deltog internationella mycket erfarna observatörer och formella granskare från många länder i EU och Nato.
Jan Salestrand tycker dock att Riksrevisionen har rätt i mycket av sin kritik när det gäller styrning och kontroll. Rapporten pekar på brister som Försvarsmakten har anledning att analysera djupare i det fortsatta arbetet med att sätta upp insatsförband.
– Vi ska dock ha i minne att när Nordic Battlegroup skulle sättas upp så var det första gången som Sverige tog på sig ansvaret att skapa ett multinationell förband för internationella insatser. Konceptet med snabbinsatsförband inom EU var relativt nytt när vi startade vårt arbete. Samtidigt som vi byggde upp styrkan utvecklade vi också konceptet.
NBG 08 kom att bli en motor i det interna förändringsarbetet mot ett insatsförsvar, vilket ökade utmaningarna. Något som också gett Försvarsmakten många goda erfarenheter.
Det svenska bidraget i NBG 08 var från början planerat att bestå av 1 100 soldater. Successivt kom antalet att öka, bland annat beroende på nya uppgifter och högre ambitioner, till att omfatta 2 350 soldater som ställdes i beredskap.
– Den lägre nivån byggde på tidiga antaganden och vi informerade löpande och hade en dialog med försvarsdepartementet, säger Jan Salestrand.
Han påminner också om att utmaningen bestod i att under tämligen begränsad tid från grunden bygga upp ett förband som inom tio dagar ska kunna lösa en mycket kvalificerad uppgift i ett område någonstans inom en 600-mils radie från Bryssel. Sverige hade också ansvaret att se till att styrkan hade alla de förmågor som behövdes.
– Sverige har fått erkännande av EU och de fyra samarbetsländerna för sitt sätt att förbereda styrkan och utveckla konceptet. Vi har lärt oss mycket efter hand och jag anser att slutresultatet blev bra. Jag kan också konstatera att vi fick många erfarenheter, inte minst inför uppsättandet av vår andra stridsgrupp till EU, NBG 11, som vi nu är i slutskedet av, säger Jan Salestrand.