Det är förbandscheferna som har haft ansvaret för de direkta dialogerna ute i verksamheten. Medarbetarna har även haft möjlighet att höra av sig till Försvarsmaktens HR-centrum. Dit har mängder av frågor kommit in. En del av frågeställningarna har därefter slussats vidare till en grupp med jurister och experter inom HR-området. Jan Otterström vid personalstaben har samordnat detta arbete.
– Vi har varit noga med att förklara för de medarbetare och chefer som vi har varit i kontakt med, om vad som gäller i dag och inte spekulerat i vad som kan ske imorgon. Sedan måste var och en själv tänka igenom vad man egentligen tar ställning till. Vill man fortsätta arbeta i Försvarsmaktens verksamhet med den omfattning som riksdagen beslutat och där internationell arbetsskyldighet är en naturlig del?
Jan Otterström säger att arbetsgivarens önskan är att alla ska svara ja, men naturligtvis ska den som svarar nej respekteras för sitt beslut.
Här är svar på några av medarbetarnas vanligaste frågor.
Varför detta beslut – och varför nu?
Svar: Vid årsskiftet ersätts lagen om utlandsstyrkan med en ny lag om internationella militära insatser. Den nya lagen förutsätter att man genomför internationella insatser inom ramen för sin befintliga anställning. För att detta ska vara möjligt krävs att arbetsgivaren kan leda och fördela sin personal såväl nationellt som internationellt. Det vill säga att arbetsgivaren måste veta i förväg att personalen har en arbetsskyldighet som omfattar alla Försvarsmaktens uppgifter.
Överbefälhavarens beslut är en konsekvens av den inriktning som regering och riksdag har beslutat om ett mer tillgängligt försvar.
Vad är det för villkor som kommer att gälla i ett nytt utlandsavtal?
Svar: Den 9 september startade en omförhandling av Försvarsmaktens utlandsavtal för att anpassa avtalet mot den nya lagen om internationella militära insatser. Myndighetens uppfattning är att det befintliga utlandsavtalet är väl fungerande och att det endast är smärre justeringar som behöver göras. Nuvarande avtal kommer att tillämpas till dess att Försvarsmakten och de fackliga organisationerna har gjort en ny överenskommelse.
Vilka riktlinjer gäller om man har förhinder att tjänstgöra utomlands på grund av sociala skäl eller sjukdom?
Svar: Grunden för Försvarsmaktens förhållningssätt är det direktiv som överbefälhavaren fastställde den 2 juli. För att arbetsgivaren och den enskilde ska kunna planera sin verksamhet på ett bra sätt är dialogen mellan medarbetare och chef oerhört viktig. Genom en bra dialog undviker man att sätta den enskilde i en omöjlig situation samtidigt som ett hållbart planeringsunderlag skapas för cheferna så de kan använda sin personal så optimalt som möjligt ur båda parters synvinkel.
Vilka kan få pensionsersättning enligt Trygghetsavtalet?
Svar: Enligt Trygghetsavtalet kan den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist få gå i pension med pensionsersättning. Det gäller medarbetare som har fyra år eller mindre kvar till ordinarie pension.
- Ordinarie pensionsålder för civilanställda är 65 år.
- Ordinarie pensionsålder för officerare är antingen 60 eller 61 år.
Trygghetsavtalets möjlighet att kunna gå i pensionsersättning är kopplad till ordinarie pensionsålder och inte mot möjligheten att gå i flygförarpension vid 55 år eller för vissa civilanställda att gå i pension vid 60 eller 63 år enligt övergångsbestämmelserna i pensionsavtal 2003 (PA 03).
Kan myndigheten tvinga en reservofficer att tjänstgöra?
Svar: Nej, lagen om totalförsvarsplikt kan inte användas längre för att kalla in reservofficerare. Reservofficerarnas tjänstgöring bygger i grunden på frivillighet och överenskommelse mellan förbandschef och medarbetaren. Den internationella arbetsskyldigheten gäller endast då reservofficeren är inne och tjänstgör.
Vad händer om man svarar nej eller inte svarar?
Svar: Myndigheten kommer i oktober gå igenom alla som sagt nej eller inte svarat. Vissa med nyckelkompetens kan komma att placeras i en övergångsorganisation och fortsätta arbeta i Försvarsmakten intill dess en ersättare rekryterats och som omfattas av den internationella arbetsskyldigheten. När detta byte sker blir den som upprätthållit befattningen under rekryteringen uppsagd på grund av arbetsbrist.
De som inte placeras i övergångsorganisationen sägs upp den 31 oktober på grund av arbetsbrist. De officerare som har fullmakt och som svarat nej eller inte svarat kan inte sägas upp.