– Gärningsmannen öppnade eld mot de tre med en kulspruta från fem meters håll. De hade ingen möjlighet att vare sig försvara sig eller fly, säger generalmajor Berndt Grundevik, armétaktisk chef.
Berndt Grundevik har fått en första - muntlig - delredovisning från Försvarsmaktens undersökningskommission. De anhöriga har fått ta del av samma uppgifter.
– De båda salvor på åtta till tio sekunder som avlossades var dödligt våld, säger Bernt Grundevik. Vår uppfattning är att det är dessa skottsalvor som dödade de tre.
Andra pluton vid FS 18, som leddes av kapten Palmlöv och löjtnant Andersson, hade till uppdrag att patrullera längs highway 5, väster om Mazar-e-Sharif, den 7 februari. När uppdraget väl var genomfört bestämde de sig för att besöka den afghanska vägpolisen vid by Gurgi Tepa. Ett besök som inte var föranmält.
Vägpolisen uppfattas av det internationella samfundet som inte helt tillförlitlig. Sannolikt finns kopplingar på personivå mellan denna vägpolis och kriminella nätverk.
Ändå har ISAF till uppgift att stödja och samarbeta med vägpolisen.
Plutonen rullade in till Gurgi Tepa 14.15, lokal tid. Då fanns fyra personer som tillhörde vägpolisen vid checkpointen – en chef, en ställföreträdare och två polismän. Dessutom fanns där en femte man – enligt uppgift inbjuden av chefen – för att hjälpa till vid checkpointen.
Denne femte man visade sig senare vara gärningsmannen. Han var klädd i lånad polisuniform och beväpnad med en PKM kulspruta samt en AK 47 som han bar dold under jackan.
14.25 började de båda svenska officerarna samtala – via tolk – med den ställföreträdande chefen för checkpointen – en person de träffat flera gånger tidigare. En signalist anslöt, men skulle kontakta övriga delar av plutonen, och tog några steg bort.
Gärningsmannen stod fem meter från gruppen. Plötsligt, och utan förvarning, öppnade han eld och avlossade två skottsalvor.
De tre svenskarna och tolken träffades och föll till marken.
– Att skjuta mot personer som står stilla på det avståndet gör det svårt att missa, konstaterar Berndt Grundevik.
De svenska soldaterna i förbandet öppnade eld. Gärningsmannen föll och tappade kulsprutan. Han reste sig dock igen och försökte springa bort. Svenska soldater bekämpade honom tills han föll och blev liggande.
– Deras agerande kan ha hindrat en massaker, säger Grundevik.
Efter striden var de båda svenska officerarna dödligt sårade. Tolken visade inga livstecken. En helikopter beställdes efter 20 minuter, men de båda svenska officerarna fanns då i en sjukvårdstransport och det bestämdes att de skulle köras till sjukhuset i Marmal – något som skulle gå snabbare än att invänta flygevakuering.
Helikoptern avbeställdes. Men när fordonen skulle köra fastnade en pansarterrängbil så olyckligt att vägen ut blockerades helt. Det gick inte att bärga fordonet.
Därför beställdes helikopter på nytt. I väntan på den anslöt ytterligare svenska fordon. Palmlöv och Andersson lyftes över dit och transporten började rulla mot sjukhus 1 timme och 35 minuter efter attentatet.
Signalisten som var träffad i båda fötterna, samt tolken flögs med helikopter som lyfte två timmar efter dådet. Helikoptern var vid sjukhuset två timmar och 20 minuter efter händelsen. Fordonet med de båda svenska officerarna var framme fem minuter dess förinnan.
De båda svenskarna och tolken dödförklarades av läkare på sjukhuset som också kunde konstatera att alldeles oavsett om kvalificerade vårdinsatser satts in omedelbart efter attentatet hade deras liv inte gått att rädda.
– Vår uppfattning är att de tre dödades av de inledande skottsalvorna från gärningsmannen, säger Berndt Grundevik. Därefter följde en kaotisk stridssituation där det inte går att utesluta vådaskott. Men det är en uppgift som ingår i åklagarens förundersökning.
Arméinspektören berömmer dock plutonen som – när båda cheferna dödats och de befann sig i ett ledningsvakuum – ändå löste uppgifterna. De ledde och skyddade plutonen, vårdade de nedskjutna och beställde sjuktransporter.
– Förbandet som helhet har, trots mycket svåra påfrestningar, fortsatt lösa sin uppgift.
– Det är med respekt för den komplexitet som råder vid insatsen som jag ger mitt fulla stöd till förbandet och dess chef på det sätt som de löser uppgiften i Afghanistan.