I perspektivstudien, som blickar fram till år 2030, konstateras att det blir svårt att genomföra den beslutade insatsorganisationen fullt ut. Framförallt för att Försvarsmakten behöver utveckla nuvarande och nya förmågor i takt med omvärlden, men också beroende på det arv av uppskjutna materielbeställningar som finns.
Med de ekonomiska ramar som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2014 förordar Försvarsmakten att högkvalitativa och högteknologiska förmågor prioriteras framför en bibehållen förbandsvolym utrustad med föråldrad materiel som inte klarar att möta tänkbara hot eller kvalificerade motståndare.
– Effekt och kvalitet framför kvantitet, säger Sverker Göranson.
Vägvalet innebär också att Försvarsmakten måste förbereda sig för fördjupade militära samarbeten för att efter politiska beslut kunna verka tillsammans med andra länder.
– Sådana samarbeten skapar handlingsfrihet att utforma försvars- och säkerhetspolitiken utefter politisk vilja och omvärldsutvecklingen. Studien tar dock inte ställning till ömsesidiga försvarsförpliktelser, det är upp till regering och riksdag att besluta om, säger Sverker Göranson.
ÖB betonar att principerna från tidigare försvarsbeslut ligger till grund för perspektivstudien, det vill säga reformen av försvaret - förband med hög tillgänglighet och frivillighet när det gäller personalförsörjningen. Perspektivstudien ska ses som ett stöd för kommande inriktningsbeslut.
– Vi är mitt uppe i den största och mest genomgripande försvarsreformen i Sverige på över hundra år och vi ska, tills annat sägs, fortsätta arbetet med insatsorganisation 2014. De uppgifter vi löser i dag är grunden för den fortsatta utvecklingen och ger oss lärdomar för framtiden.