Försvarsmakten och MSB lägger grunden för en sammanhängande planering för totalförsvaret

Totalförsvaret inkluderar all militär och civil verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det är mot bakgrund av ett försämrat omvärldsläge som regeringen gett myndigheterna Försvarsmakten och MSB i uppdrag att föreslå principer för samordning, prioriteringar och resursförstärkningar för totalförsvaret inför och under höjd beredskap och ytterst i krig. Med krisberedskapen som grund kan förmågan att hantera samhällsstörningar över hela hotskalan utvecklas.

– Detta blir en vägledning för statliga myndigheter, men också för kommuner, landsting och företag, säger MSB:s generaldirektör Helena Lindberg. Totalförsvaret inkluderar hela samhället.

Redan i fredstid behöver samhället öka sin förmåga att möta olika former av påverkansoperationer, både politiska, psykologiska, ekonomiska och militära. Samhället behöver också öka sin förmåga att identifiera och möta underrättelseverksamhet, cyberattacker samt ha förmågan att motstå ett väpnat angrepp.

– Sveriges försvarsförmåga bygger på att samhället visar handlingskraft och engagemang. Om Sverige utsätts för hot ska det mötas med beslutsamhet - snabbt, tydligt och samordnat, säger ÖB Micael Bydén.

Redovisningen till regeringen innehåller en övergripande målbild med sikte på utgången av år 2020. Då ska bevakningsansvariga myndigheter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV) och prioriterade landsting kunna samverka och leda under störda förhållanden med skyddade sambandsmedel. En större totalförsvarsövning ska också vara genomförd med aktörer på central och regional nivå liksom relevanta privata aktörer.

I nästa steg ska Försvarsmakten och MSB till den 10 juni 2017 redovisa en samlad bedömning av Försvarsmaktens behov av stöd från bevakningsansvariga myndigheter samt deras möjligheter att tillhandahålla stöd. Arbetet med grundsynen har genomförts i dialog med andra myndigheter i form av en referensgrupp där 13 myndigheter deltagit.