– Försvarsmakten vill ha soldater och sjömän som är motiverade, vilket vi har fått i det frivilliga systemet. Men vi ser också fördelar med att kunna använda en totalförsvarsplikt som ett komplement till frivilligheten. Det ger en flexibilitet att kunna variera antalet inryckande över tiden, utifrån omvärldsläge och krav på försvarsförmåga, säger tillförordnad personaldirektör Klas Eksell.
Den grundläggande militära utbildningen infördes 2011, som en del av dagens personalförsörjningsmodell som helt bygger på frivillighet.
– Erfarenheter från andra länder visar att det tar lång tid att etablera ett nytt personalförsörjningssystem. Därför har Försvarsmakten ännu inte kunnat dra definitiva och långsiktiga slutsatser om dagens system, säger Klas Eksell.
Han förklarar att huvuddelen av de rekryter som i dag fullgör grundutbildning tar en anställning i Försvarsmakten, direkt eller senare i någon form. Tillväxten av heltidssoldater följer den långsiktiga planen medan tjänstgöring på deltid och inom vissa geografiska områden och i vissa befattningstyper däremot har visat sig ha en lägre attraktionskraft än förväntat.
Försvarsmakten kommer nu att analysera utredningens rapport och lämna fördjupande svar på den remiss som regeringen ska skicka ut till berörda myndigheter. Regeringen förväntas fatta beslut i början av nästa år.