Säkerhetsläget i Europa är fortsatt mycket allvarligt. Rysslands agerande präglas av högt risktagande och bred flora av åtgärder riktade mot västvärlden. Den ryska ledningen ser konflikten som en kamp för regimens överlevnad. Sveriges säkerhet påverkas direkt, och hoten kan vara både synliga och dolda.
– Hybridkrigföring är inte en snällare form av krig. Syftet är att skada eller försvaga oss och vårt samhälle - och Nato - genom ett agerande som är förnekbart och svårare att härleda och besvara. Det kan ske genom åtgärder som saboterar och förstör viktiga samhällsfunktioner, försvårar beslutsfattande eller skadar förtroende för rikets myndigheter och ledning, säger överbefälhavare Michael Claesson.
Hybridhot och spioneri
Ryssland, Kina och Iran bedriver underrättelseverksamhet mot Sverige. Målet är att störa viktiga samhällssystem, få tillgång till skyddsvärd information och påverka beslutsfattande. Metoderna inkluderar cyberattacker, påverkansoperationer och sabotage.
Dessa angrepp riktas både mot offentliga och privata aktörer och utgör en del av vad som kallas hybridkrigföring - en kombination av militära, ekonomiska, och informationsrelaterade åtgärder med syfte att undergräva ett lands motståndskraft.
Ett exempel på detta är sabotagehotet, som särskilt riktar sig mot infrastruktur, kommunikation och kraftförsörjning. Dessa angrepp planeras och stöds av statliga säkerhetsorgan, men genomförs ofta via ombud för att kunna förnekas då de genomförts.
Under våren 2024 rapporterade flera europeiska underrättelsetjänster om ryska försök att störa stödet till Ukraina, vilket tyder på en ökad vilja att ta risker.
Splittring som strategi
Ett centralt mål för Ryssland är att undergräva västvärldens enighet. Genom att sprida desinformation och förstärka interna konflikter försöker man påverka opinionen och skapa splittring. Påverkanskampanjer sprids via sociala medier och andra digitala kanaler, ofta genom falska konton och AI-genererade material.
Sverige är inte förskonat. Under 2023 drabbades landet av flera informationskampanjer som syftade till att påverka både opinion och säkerhetsklimat. Liknande strategier har också använts för att störa och påverka internationella val och skapa osäkerhet i andra västländer.
Cyberhot – en ny frontlinje
Sverige utsätts för regelbundna cyberattacker, där främmande makter försöker undergräva samhällssystem och förtroende. Detta är en del av en bredare strategi där angripare kombinerar cyberattacker med traditionella underrättelseoperationer.
För att möta dessa hot arbetar svenska myndigheter, inklusive Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och FRA, tillsammans genom bland annat det Nationella cybersäkerhetscentret. Syftet är att förbättra samhällets motståndskraft och säkerställa att viktiga funktioner fortsätter att fungera.
Sveriges roll i Nato och vägen framåt
Med Sveriges inträde i Nato stärks landets säkerhet genom gemensamma resurser och samarbeten. Samtidigt kvarstår Ryssland som en allvarlig hotaktör. Kriget i Ukraina är en del av en större konflikt om Europas säkerhetsordning, och även om striderna är geografiskt begränsade påverkar de hela regionens stabilitet.
Säkerhetsutmaningarna kräver ett helhetsperspektiv där militär kapacitet, civilt försvar och cyberförsvar samverkar. Totalförsvarets aktörer måste vara förberedda för att möta både direkta och indirekta hot – från sabotage och underrättelseverksamhet till informationskrigföring.