Nato skyddar kritisk undervattensinfrastruktur

Nato har satt igång operation Baltic Sentry. Syftet är förstärka sjöövervakningen och avskräcka en statlig eller icke-statlig aktör från att sabotera kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön. Sverige bidrar med korvetter, olika typer av stödfartyg och ett radarspaningsflygplan.

Korvett
Korvett
Det här är första gången som Försvarsmakten överlämnar ledningen av fartyg i den här typen av operation till Nato, och det är därmed de som ger uppgifter till de svenska fartygen. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten
Båt
Sverige bidrar bland annat med korvetter och andra fartyg ur marinen när Baltic Sentry genomförs. Foto: Jimmie Adamsson/Försvarsmakten

Det här är första gången som Försvarsmakten överlämnar ledningen av fartyg i den här typen av operation till Nato, och det är därmed de som ger uppgifter till de svenska fartygen.

– För första gången ställer vi ytfartyg ur svenska marinen under direkt ledning av Nato i en insats. Det gör vi efter mindre än ett år i alliansen och visar att vi är en trovärdig och pålitlig allierad, säger marinchef Johan Norlén.

Kommer fortgå tills vidare

Försvarsmaktens radarspaningsplan kommer att stödja insatsen men fortsatt ledas av flygvapnet. Under Baltic Sentry kommer också den svenska incidentjakten vara beredd att bistå om så behövs.

Operationen kommer att fortgå tills vidare och är ett svar på de händelser där undervattenskablar i Östersjön har skadats. Nu senast mellan Estland och Finland den 25 december.

En tydlig signal

Enligt General Cavoli, Natos högste befälhavare i Europa, är operationen också en tydlig signal på alliansens sammanhållning och förmåga att snabbt agera på den här typen av händelser.  

Natos operativa Högkvarter i Brunssum leder operationen och samordnar alla flyg- och fartygsrörelser, med stort stöd av staben CTF Baltic i Tyskland - där flera svenska officerare tjänstgör.