”Ytterst är vad som sitter tio centimeter under rymdbaskern som räknas. Din förmåga att snabbt uppfatta läget, utarbeta en tillräckligt bra plan, verkställa den och utvärdera.”, säger överstelöjtnant Johan Nyström.
Foto: Henrik Lundqvist Rådmark/Försvarsmakten
När Johan Nyström öppnar dörren till Flygstaben på Upplands flygflottilj är det som tillförordnad chef för Rymdavdelningen. Eller ”Rymd-a”, som han säger. Och uniformen är grön, inte flygvapen-blå.
– Det händer att kollegorna gör sig lustiga över min armébakgrund, vi är inte kända som särskilt teknologiska, säger han med ett leende.
Överstelöjtnant Johan Nyström är kavallerist i botten. Men nu rymdchef. Han fick välja mellan det och enhetschef på Hemvärnets stridsskola. Men Star Wars-fantast är han inte.
– Nej, inte alls. Jag är bara militär, officer, strateg. Mitt rymdintresse har uppstått via kontakt med multidomänoperationer (MDO).
Det innebär inte att han är ointresserad av området, bara att hans drivkraft snarare är militär effekt än satelliter, planeter och raketer.
– Jag ska se till att vi får den bästa rymdförmågan som tänkas kan för en småstat, och ge den optimala effekten för alla domäner och våra allierade.
Svensk militär satellit
I augusti sändes Sveriges första militära satellit upp. Inte från rymdbasen Esrange utanför Kiruna – utan från Kalifornien. Satelliten, som heter Gna-3, efter gudinnan Friggs budbärerska, är en test- och provsatellit. Den får inga skarpa militära uppgifter utan tjänar som lärplattform.
– Kommunikationssatelliter som Gna-3 är viktiga för att man ska kunna prata och kommunicera tvärs över domänerna, mark, sjö, cyber och luft. Och det är något väldigt få nationer kan göra i dag.
Johan pekar på en rad andra fördelar med att kommunicera via satellit – Satcom – som sammantaget ger ett högre tempo i krigföringen.
– Jag ska kunna göra fem schackdrag när motståndaren gör ett, säger han och lägger till att rymdteknologi inte ersätter grundläggande militära förmågor. Stridsteknik, från indirekt bekämpning till närstrid, kommer fortsätta fälla avgöranden i striden. Däremot kommer aktiviteterna att kunna optimeras med stöd av rymdtjänster.
Gna-3 får snart sällskap av Bifrost, en dansk-svensk satellit som också kan se vad som sker på jorden. Utöver avancerad kamera- och sensorteknik ingår även AI i systemen. Bland annat ska satelliten, som sänds upp i år från Kalifornien, kunna hitta och peka ut exempelvis fartyg, stridsvagnar och andra intressanta objekt, utan mänsklig inblandning.
Bygger på Esrange
Målet för allt detta är alltså att utveckla egen satellitförmåga. Vilken inkluderar möjlighet att med ett fåtal dygns varsel kunna sända upp en egen satellit. Därför byggs just nu även nödvändig anläggning på rymdbasen Esrange.
– Om exempelvis motståndaren sänder upp en ny satellit vore det en fördel att kunna ta en närmare titt på den, för att förstå vilka förmågor den har. Så att vi kan anpassa vårt agerande eller vidta andra åtgärder.
Det kan också handla om att ersätta en skadad satellit eller snabbt komplettera med ytterligare satellitförmågor.
Det kan förefalla udda att en arméofficer får jobbet som chef över en avdelning som ligger under flygvapenchefen. Skälet är enkelt: rymdförmågan är försvarsmaktsgemensam. Den tillhör alltså ingen enskild försvarsgren.
– Den information och de tjänster som rymdnärvaron innebär stärker alla försvarsgrenar, och deras möjlighet att verka tillsammans, förklarar Johan Nyström.
Skälet till att rymdavdelningen är knuten till just flygvapnet är att de är ”teknologiskt framsynta” och har stor vana av och förståelse för behoven inom rymddomänen. Flygvapnet har också erfarenhet av rörliga baskoncept.
Även värnpliktiga
Om fem år ska det som i dag är en avdelning ha vuxit till inte bara ett förband, utan till något som Johan beskriver som en militär rymdinstitution.
– Du kommer ha en militär rymdkarriär. Så när man exempelvis blir kapten eller översergeant, placeras du i rymdförbandet, får olika kvalificerade utbildningar och kommer förhoppningsvis vara kvar där tills du blir överstelöjtnant eller förvaltare.
Förbanden kommer att bemannas med såväl yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda som värnpliktiga, rekrytering kommer att ske ur alla domäner.
Oavsett om du är officer, soldat eller civilanställd – handlar det i hög grad om att bege sig ut i obruten terräng, understryker han. Och hävdar att det nog krävs en viss sorts mod för att trivas och lyckas.
– Du behöver ha mod att utmana din kunskapsdomän och lära dig nya sätt att lösa militära problem. Det kräver en stor grad av flexibilitet, något som i sin tur är direkt avhängigt organisatorisk och psykologisk trygghet.