UNTAG – Angola och Namibia

Sydafrika tog kontroll över Namibia i samband med att Tyskland lämnade området vid första världskrigets slut. Sedan 1978 hade FN förberett för att Namibia skulle bli en självständig stat och Sverige hade haft en skuggplanering för att vid behov snabbt kunna sätta upp en skyttebataljon. Sydafrika hade som en förutsättning för att medge Namibia frihet att kubansk trupp som deltog i inbördeskriget i Angola skulle lämna Afrika.

1989 påbörjades det kubanska uttåget vilket medförde att Sydafrika godkände att FN organiserade en folkomröstning om Namibias framtid. Sverige fick i uppgift av FN att organisera en underhållsbataljon. 

Två dagar innan bataljonens förtrupp skall avtransporteras begärde Sydafrika hos Generalsekreteraren att denne inte skulle godkänna Sverige som bidragare av militär trupp eftersom Sverige uppfattades som partiskt till rebellrörelsen SWAPO:s fördel. Eftersom truppbidrag måste godkännas av värdlandet hade Generalsekreteraren ingen annan möjlighet än att tillgodose Sydafrikas begäran. Polen fick i största hast ta över uppgiften. Sverige deltog med poliser i operationen.

UNTAG:s uppgift var att stödja generalsekreterarens särskilde representant, Marti Ahtisaari, att genomföra fria och rättvisa val under Förenta Nationernas kontroll samt att förhindra alla fientliga handlingar, att övervaka att trupp som inte stod under FN-befäl kvarstannade i förutbestämda förläggningar och att Sydafrikas trupper efter hand lämnade Namibia. Valet ledde till att ett fritt Namibia bildades och den 23 april 1990 upptogs Namibia som medlem av Förenta Nationerna.