Aurora 17 är ur många aspekter en unik svensk försvarsövning. Med sina 19 000 deltagande personer från totalt nio länder är det den största svenska försvarsövningen sedan 1993, och för första gången sedan dess samövar samtliga stridskrafter – till sjöss, på land och i luften.
Under några veckors tid händer det saker runt hela södra och mellersta Sverige. Lilla Hagshult utanför Värnamo utgör inget undantag. Här finns 172:a stridsflygdivisionen från Blekinge Flygflottilj, F 17, stationerad med sex stycken Jas 39 Gripen för att försvara Sverige mot ett tungt väpnat angrepp. Till sin hjälp har man ett förband från Finland, 31. Fighter Squadron med fem majestätiska F-18 Hornet.
Oberoende operationer
Den svenska divisionen huserar i den ena änden av Hagshultsbasen, den finska i den andra. Med en strategiskt skyddad placering en bra bit in i landet kämpar de sida vid sida och möter fienden över Östersjön, i diverse scenarion som den svenska övningsledningen kastar mot dem.
– Vi får ut en bra operativ effekt, säger den finske kontingentschefen och tillika piloten Tomi Böhm. Vi har blivit utmärkt mottagna här på Hagshult och i stort sett allt har fungerat felfritt från dag ett.
Det finska förbandet agerar i luftförsvarsrollen och flyger från tidig morgon till klockan 21.00 på kvällarna. Svenskarna har en något bredare roll, vilken inkluderar såväl nattflygningar som bekämpning av bland annat sjömål.
– Vi synkade oss lite allmänt med finnarna i början av övningen, men har sedan skött våra respektive uppgifter oberoende av varandra. Jag är imponerad av att vi nu har ett finsk förband så väl integrerat i vårt system, säger svenske divisionschefen och piloten Jörgen Axelsson.
Utmaningar
Svenskt och finskt sätt att operera och tänka på skiljer sig i grunden inte nämnvärt, men utmaningar finns ändå. Att dela en gemensam lägesbild är nytt i och med Aurora 17. Och för att ett utländsk förband ska kunna tillgodogöra sig svensk klassificerad information och svenska order från flygtaktisk chef krävs förberedelser och rigorösa rutiner. Allt måste fungera och till punkt och pricka följa svenska regelverk.
På F 17 i Ronneby har man arbetat med förberedelserna sedan våren 2016. Man har grundligt analyserat stort som smått.
– Innan övningen genomförde vi bland annat två rekognoseringar på basen i Hagshult tillsammans med finnarna. Utmaningar vi stött på har vi löst genom god dialog och med tekniska hjälpmedel, berättar områdesövningsledare Hans Evefalk.
Ett enkelt men talande exempel på saker att lösa är kopplat till de finska flygplanens storlek. De tvåmotoriga bestarna drar avsevärt mer bränsle än Gripen, vilket bland annat ställt nya krav på bränsleförsörjningen på basen. Flygplanens vikt genererar också längre start- och stoppsträckor. I Finland har man en vajer i slutet av landningsbanorna som hugger tag i flygplanet om det av någon anledning inte skulle få stopp i tid. På Hagshult finns inte detta, varför man valt att istället extra tydligt märka ut landningsbanans dellängder så att piloterna lätt kan avgöra hur långt det är kvar av landningsbanan och därmed kunna välja att ge gas för att åter lyfta om man anser sig kommit för långt för att få stopp i tid.
Full koll
När övningen nu genomförs finns rutiner för allt; däribland hur stabsorder utlämnas och omhändertas, hur transporter koordineras och var alla människor befinner sig vid varje given tidpunkt. Flygbaschef Patricia Wall ger ett bra exempel på den ordning som råder på denna tillfälligt upprättade bas.
– Vi fick ett larm häromdagen och var tvungna att snabbt räkna in alla personer som hör till basen. På 40 minuter hade vi full koll på var exakt alla närmare 800 personer befann sig.
Förutom att mat, logi, sanitet, logistik och diverse materielunderhåll och informationsvägar ska fungera är säkerheten A och O på basen. Den personliga säkerheten går i första rummet, men även investeringar ska skyddas.
– Man kan inte ha flygplan för miljarder, bomber för miljoner och personal som tagit åratal att utbilda utan skydd, konstaterar Kjell Eriksson, ställföreträdande chef för ledningslaget.
Därför är bland annat Hemvärnet mycket viktiga i denna övning, då de utgör en stor del av bevakningen.
Nästa steg
Såväl den svenska som finska divisionen genomför i huvudsak sina operationer längs den svenska östkusten. Man samverkar också med stridsflyg som är baserade på F 17 i Ronneby och på F 7 i Såtenäs.
Den finska divisionen har utlovat att kunna genomföra sex flygföretag under loppet av 16 timmar varje dag. Detta kräver att teknikerna jobbar både dag och natt.
– Basen och organisationen som tog emot oss var väl förberedd, så allt har fungerat mycket bra för oss, säger flygunderhållschef Jukka Muhonen. Vi är fullt integrerade på den yta vi blivit tilldelade.
Han berättar vidare att man med lastbil tagit med sig 10-15 containrar med utrustning och reservdelar från Finland. Detta inkluderar också deras transportabla ledningsplats. Väl på plats lånar man dragbil från Sverige. Vapnen, vilka i huvudsak består av ej stridsladdade Sidewinders- och Amraam robotar, har man i huvudsak transporterat monterade på flygplanen. Allt har gått smärtfritt, vilket också kan konstateras från den svenska sidan.
– Man kan reflektera över hur smidigt det faktiskt går, trots komplexiteten i det vi gör, säger Patricia. Vi packar ihop vår utrustning, vilken anländer till den nya platsen på söndag. Sedan kommer flygplanen på tisdag och så är vi igång.
Hon hyser stor uppskattning för sin personal.
– Från soldater till kompanichefer; alla kan sina jobb och är mycket professionella, även nu mot slutet av övningen när trötthet börjar sätta in.
Aurora 17 har givit mersmak både hos det svenska och finska förbandet. Sverige och Finland har övat ihop förut, och utökar sedan en tid tillbaka sitt militära samarbete för varje år som går. Inte minst ligger politiska önskemål och beslut bakom detta.
Kontingentschef Tomi Böhm är nöjd med de nya steg som tagits inom Aurora 17 i och med att Finland nu varit integrerat i det svenska luftförsvaret för första gången.
– Det vore kul om vi tar ytterligare steg nästa gång vi samövar, säger han. Jag hoppas att vi då får möjlighet att bidra med markmålsförmåga.
Under flygvapenövningen 2016, i Visby, deltog Finland som angripare mot det svenska luftförsvaret.
– This time we´re the good guys, säger Tomi Böhm.